….. åtminstone gjorde han det igår.
Musikerna och skådespelaren Patrik Dufwa hade gjort min text mer än rättvisa. De hade gett skelettet liv, eller gjort en byggnad av ritningen, eller…. ja ni fattar metaforerna.
Det som för några veckor sedan var en text med öppningar för musik som musikerna skulle välja hade nu blivit en helhet.
Jag måste säga att det är otroligt kul att ha fått bidra med kreativitet till det konstnärliga hos Göteborgs Symfoniker där jag i vanliga fall jobbar med marknadsdetaljen. Det är i och för sig också kreativt, men det är inte husets syfte. Husets syfte är ju att ge föreställningar, och där har jag aldrig varit delaktig tidigare. Men nu…. mycket roligt.
Och det verkade som om publiken var nöjd också av vad jag hörde i vimlet. Den första föreställningen var knappt fullsatt och den andra helt fullsatt. Barn i olika åldrar och deras föräldrar satt som fångade av ensemblens spel. Häftigt. Tillhör du en ur publiken får du gärna skriva en kommentar här nere och säga vad du tyckte – helt ärligt!!!
08 december 2008 kl 6:53 e m
Vilken upplevelse att få sitta på första parkett och få lära känna Igor för första gången.
Du lyckades med detta konststycke. Jag förstod inte musiken men älskade den!!
Eller hur var det nu Igor menade…
En tacksam Pappa
09 december 2008 kl 8:24 e m
Rätt uppfattat. Och kul att du fick med dig nåt. Roligt att ha er här också på besök. Klossarna går varma upp och ner ur trät.