31 oktober 2008
Tyvärr.
Nu är det dags att skrämma ut våra barn igen. Pumpor, masker och allehanda attiraljer för att förgylla den helg som i folkmun nu kallas Halloween.
Men det började med de gamla kelterna som vid denna dag på året tog hem kor från betesmarker och tände eldar för att skrämma bort elaka andeväsen.
När Europa senare kristnades och införde Alla själars dag den 1:a november, tog man över denna engelska skrämseltradition till All Hallows even, alltså alla helgons afton. När irländare och engelsmän emigrerade till amerikat blev det hela uppblandat med Guy Fawkes Night, alltså det som filmen V for Vendetta bygger på. ”Remember remember the fifth of november, the gunpowder treason and plot….” en festlighet som firas med masker och fyrverkerier.

Alla helgons dag skrevs in i kyrkoåret år 800. Den ska ägnas åt kyrkans helgon, och söndagen efter är det alla själars dag. En dag att minnas sina nära och kära som vidarebefordrats till härligheten. Tända ett ljus, ägna en stunds eftertanke och dela några glada minnen med sin bortgångne vän. Men va sjutton – plastmasker och pumpor är ju mycket fräckare. Vad folk inte vet om är att de pumpor föräldrarna så glatt skär ut åt sina barn symboliserar skallarna och kranierna på de döda släktingar som man ska fira och hedra denna dag.
Om vi nu tvunget måste låta amerikanarna köra över vår kultur så kan vi väl lika gärna flytta julklappsutdelningen till juldagen också. Eller åtminstone grilla en fet kalkon till Thanksgiving. Eller varför inte börja hedra den snart mulattfärgade presidenten på 4:th of July.
Kanske är det inte genom krig amerikanerna tar styr världen, utan genom att sudda ut lokala mat- och kultur-traditioner och fylla tomrummet med snabbmat och vidriga helgdagar med maskeradfyllor.
Gör det rätt. Fira gärna Halloween men gör just det i så fall och blanda inte ihop det med Alla Helgons Dag. Just i år ligger de i anslutning till varandra, men även när de inte gör det så har det blivit allhelgonaaftonen som blir spökfestival här hemma. Märk ut skiten i almanackorna så vi slipper sammanblandningen. Det tycker Buttericks VD också.
4 kommentarer |
Någorlunda Personligt | Taggad: guy fawkes, halloween, vendetta |
Permalänk
Publicerat av mediamogulen
31 oktober 2008
Som pappaledig händer det ofta att morgon-tv’n åker på lagom till vällingen. Idag var det nöjespanelen. I denna panel sitter Kristin Lundell.

Är det någon mer än jag som tycker att Kristin Lundell är en kopia på Nour El Refais karaktär bloggaren Sophie Gottlieb i nöjesprogrammet Morgonsoffan? Tänkte väl det…

De är lika till utseende, sätt och ibland (tyvärr) kvalité på tyckerierna. Det måste vara hon som är föregångare för karaktären Gottlieb. För övrigt måste jag passa på att berämma humorprogrammet Morgonsoffan. De har vuxit in i slotten nu och gör riktigt kul aktuell humor.
Samtidigt så kan jag ju berömma det riktiga morgonsoffan också. Perfekt för att hålla sig ajour med verkligheten utanför vällingträsket. Denna typ av magasin är TV’s hjärta. TV är som skapat för magasinsformen kan man säga. Mer sånt på helger och kvällar så är jag en lycklig tv-tittare. När jag själv härkade runt i TV-korridorer försökte jag få igenom förslag på att man ska uppväcka lördagsmagasinet.
Tänk lördag 16 till 20. Efter inhandlingsrunda, joggingrunda, tvättrunda och fikarunda. Du kommer hem, är lite trött och ska snart dra igång matlagningen inför kvällens middag. Men först vila lite. OCH DÄR! PAFF! SVT har ett helgmagasin med kultur, nyheter, nöje, sport och humor. Allt i en väldigt trevlig soffmiljö. Kvällens drinktips kommer efter ett skratt och efter drinktipset går vi till en teaterrecension och pang så är samtalsämnet för kvällens middag klart. Borde Torsten Flink få stå på scenen?
Nåja – nu är det morgonkaffe och sen ut i kylan. Trevlig Halloween ikväll och En tänkvärd Alla Helgons Dag i morgon. Dom har inget med varandra att göra bara så ni vet det. Vill ni lära er skillnaden så ni inte blandar ihop det så läs HÄR.
2 kommentarer |
Någorlunda Personligt | Taggad: alla helgons dag, gottlieb, halloween, lundell, magasin, morgonsoffan, svt |
Permalänk
Publicerat av mediamogulen
17 oktober 2008
Två veckor har gått som hemmapappa med sonen. Han är go som smör.

Vi babysimmar och tar promenader, rullar boll och övar på rörelse. Och så plötsligt en dag när jag står i duschen och har honom på golvet i hallen utanför, så är han inte på golvet utanför utan när jag gnuggar tvålen ur ansiktet så känner jag en hand på foten.
Där är han, dyblöt och överlycklig över att ha lyckats kräla över tröskeln och ta sig in i duschen. Han gillar vatten den lille gubben.
Det var för en vecka sedan. Och han började balansera på alla fyra. Och vi övade. Jag lyfte ett knä i taget och en hand i taget och visade själv på golvet hur man kryper framåt. Jag väntade mig i dagarna att få se det första kryptaget.

Men inte då. Stina tog med honom på litt-cirkel med tjejerna häromkvällen, och DÄR, på gudmors matta som det inte går att åla på, DÄR kröp han när. När pappa INTE var med. Otack är världens lön.
Nåja, nu stolpar han fram som en sned chimpans med ena benet rakt och ett knä i marken. Stort!
6 kommentarer |
Någorlunda Personligt | Taggad: barn, krypa, pappaledig, pappaledighet |
Permalänk
Publicerat av mediamogulen
10 oktober 2008
Ett födelsedagsbarn, en extatisk publik, en grym orkester, två kompositörer, en kung, en drottning och en dirigent som svetsar ihop allt.
Nej, jag kan inte klaga trots att jag inte fick nån födelsedagssång på kvällen. Jag fick däremot en på morgonen av fru och son (sonen lallade mest men det är tanken som räknas) till varm choklad på sängen. En härlig start.
Så konsert i Konserthuset. Dudamel i högform skuttade och vred sig som en mask på metkrok när han dirigerade Ein Heldenleben. Orkestern tolkade vridningarna och vred musten ur noterna. Superkonsert med gåshud och rysningar som resultat.
Men det började med att hela salen, orkester och publik, stod upp och spelade och sjöng Kungssången när HKM kungen och drottningen med följe gjorde entré. Och den kan ju jag som ni kunde läsa häromdagen.
Efter konserten var det prominent sittning i restaurangen där undertecknad inte fick närvara. Däremot fick jag på min lott att föreviga fördrinken och handkskakandet före sittningen. Kung och drottning verkade väldigt glada. I synnerhet så verkade de två sydamerikanerna Silvia och Gustavo lyckliga över att få konversera på spanska.
Bilderna jag tog kommer så småningom att hamna på www.gso.se samt på hovets hemsida royalcourt.se.
Man skulle kunna sträcka sig så långt som att säga att det fanns två kungar på plats igår. En av blod och en av musikalitet.
Kommentering avstängd |
Någorlunda Personligt | Taggad: carl XVI gustav, Dudamel, kungaparet, silvia |
Permalänk
Publicerat av mediamogulen