Stöld eller inspiration?

Ibland dyker man på små guldkorn. Själv satt jag för en tid sedan med radions P2 i lurarna och läste tidningen. Plötsligt tyckte jag att det var en väldigt vacker tolkning av en slagdänga som tolkades på piano… ända tills det annonserades att ”detta var andra satsen ur Rachmaninovs andra pianokonsert.”

Jag letade upp den hemma och jämförde. Här kan ni höra resultatet.

Vassegoda! Veckans lån presented by mediamogulen.

Ving viker sig

Okej!

Idag har vi nått en lösning på hotellfrågan i gårdagens blogginlägg. Efter 10-talet samtal så är vi och Vingresor överens. De har inte kastat guld över oss och vi kommer få bo på det nya hotellet Baia Verde. Men vi har fått en någorlunda rimlig kompensation så att jag och familjen kan gå ut och äta på trevliga faciliteter under vår vistelse där, och på så så sätt minimera hotellvistelsen. 

Plus: Vingresor förstod vår ställning och försöker kompensera oss. Trevligt bemötande också av deras kundtjänst.

Minus: Vingresor kan aldrig ge oss Bellevues stil. Känslan på semestern kommer inte bli densamma. De facto – den är redan misslyckad innan vi ens har rest. Men åka måste vi – det är försent att hitta nåt annat nu en vecka innan avresa. Jag ska ändå försöka vara positiv. Vad är väl en bal på slottet… Hotellet hade kunnat vara värre.

Varning för Vingresor

Sedan några månader har Stina och jag (och lille August förstås) glatt oss åt vår stundande resa till Gardasjön. Vi bokade ett hotell som heter Bellevue San Lorenzo, ett hotell från förra sekelskiftet med fantastisk stil och känsla, pool vid klippkanten mot Gardasjön, skulpturträdgård och omskriven restaurang.

Igår fick vi ett brev där Ving beklagade att de sagt upp kontraktet med San Lorenzo pga att de inte fått de hotellrum med balkong som de blivit lovade. Istället, skriver Ving, har de ordnat ett hotell som heter Baia Verde åt oss, med balkong och sjöutsikt.

Behöver jag nämna hur Baia Verde ser ut? 70-tals-komplex med plastsolstolar och snackbuffé. jag hade hellre bott utan balkong på San Lorenzo… men fick vi frågan? Nej!

Låt mig göra en liknelse. Till ditt bröllop har du bokat en smällfet, läckert svart Buick från 40-talet som ska köra er från kyrkan till festen. Dagen innan bröllopet ringer biluthyraren och säger att det är en fläck på framsätet och Buicken är på tvätt, men att han istället ordnat fram en blå Volvo 740, och det är ju samma sak – dvs en bil som rymmer ett brudpar och rullar framåt. Men jag hade hellre haft en fläck på framsätet i en Buick…

Jag har idag diskuterat det hela med Ving och inväntar spänt resultatet. De skulle återkomma idag. Nu är klockan fyra. Tillåt mig tvivla.

Om de inte löser detta så är det andra gången på två försök som Ving misslyckas med att fixa en hygglig resa åt mig. Alla mina tidigare försök med Fritidsresor har varit succé. Varför, varför varför bytte jag arrangör… jo för att Ving hade San Lorenzo i sin hotellkatalog.

Det kunde man ju räknat ut med a-let att det skulle skita sig.

Maximus Decimus Lagerbäck

En av de filmer jag brukar använda när jag föreläser om filmberättande är Gladiator.

Jag älskar Gladiator. Jag har sett hela eller delar av filmen säkert 40 gånger. Moralen, längtan efter familjen kontra hämnden är fantastiskt skildrad i Ridley Scotts äventyrsepos.

Jag älskar även fotboll. Tror ni jag blev överlycklig när jag såg denna reklamsnutt i morse så tror ni rätt.

Spola fram 20 sekunder – and on my command – unleash hell!