Att hata farbror blå eller människor?

Jag lider med poliserna i Nyköping.

Det är ibland förståeligt att folk blir förbannade på polisen. Det är de som har det otacksamma jobbet att rätta till de fel vi begår. Men att hata polisen så pass att man skjuter dem – det är samma sak som att hata människor i allmänhet och samhället vi lever i. Vi har vissa överenskommelser som tagits fram genom demokratiska lagar under århundraden. Nu är det förvisso svårt att avsäga sig delaktighet i samhället – men så länge man ändå är en del av det har man inget annat val än att följa lagarna. Eller åtminstone ta smällen om farbror polisen talar om för en att man gjort fel. Annars är man inte större än en lort.

Jag gillar poliser. Har alltid gjort också. Mina kontakter med farbror blå består av följande:

1991: Cyklar mot rött, känner ett blåljus i nacken men hinner svänga in på en trång gränd innan polisen hinner ikapp. Jag kände mig nog lite stolt just då, men i dagsläget skäms jag.

1994: Inflyttningsfest. Spelar för hög musik längst upp i Svenska Kyrkans församlingshus där jag hyr lägenhet under ett volontärår. De ringer på. Jag säger att jag bor ensam i hela huset och inte borde störa någon. De meddelar vänligt att det är grannar tvärs över torget som klagat. Jag ber om ursäkt – de önskar trevlig fortsatt kväll och åker iväg.

1999: En pundare kliver rakt in i min dåvarande lägenhet under en regnig midsommarmiddag. Undrar var Peter är!!?? Vi säger att Peter bor i porten bredvid. Han går, kommer tillbaka när han upptäckt vår luring och sätter en skruvmejsel i den nu låsta dörren. Vi ringer polisen som på otroliga 2 minuter kommer och hämtar killen. Imponerande – särskilt på en midsommar.

2003: Kör om en lastbil på väg till farmors begravning. Klockas precis efter omkörningen och åker dit för 15 km för fort. Inget att snacka om, men lite surt. Trevlig polis dock som beklagar sorgen.

2007: Jag cyklar återigen slarvigt och råkar missa ett rödljus men stannar vid refugen efter en av fyra filer. Kör sen vid grönt resterande tre filer. Blir stoppad av polis. Böter 1500:- kronor! Skamset lyssnar jag när han går igenom riskerna vid ett rödljus och jag förklarar att jag kom från sidan och missade ljuset men stannade så fort jag upptäckt fadäsen. Han undrar om jag vill skriva på böterna på en gång eller överklaga.
Jag: Vem skulle de tro på? Knappast mig!
Polisen: Troligen inte.
Jag: Äh va sjutton, jag körde fel och det var dumt. Ge mig pennan.
Polisen: Bra val! Vi har ju en ganska bra dialog du och jag. Cyklar du mycket? Varför har du inte hjälm?
Jag: Dom jag och tjejen har är för små och ser löjliga ut, vi har dom bara på cykelsemestrar.
Polisen: Tycker du min hjälm är snygg nog?
Jag: Jo!
Polisen: Skulle ni använda dom om ni fick varsin?
Jag: Jo!

Han räcker fram sitt visitkort, ber mig ringa nästa vecka så ska vi prova ut bra hjälmar. Sagt och gjort. Veckan därpå har jag fått två hjälmar av delux-modell samt lite extra lysen och reflexer. Sponsrat av Toyota eller Volvo eller vad det var i samarbete med polisen. Alltså inga skattepengar i fall nån skulle tro det.

Nu använder jag alltid hjälm. Polisen är smart. Polisen är snäll. Polisen är till för att vi alla ska ha ett säkrare samhälle. Man skjuter inte polisen. Då får man knappast någon cykelhjälm.