Tyvärr alla asgamar. Götheborg kom hem idag.
Tänk vilken succé det hade blivit om hon hade gått på grund och sjunkit precis innan hamnen denna gång också! Världen hade inte kunnat äta sig mätt. Spaltmeter efter spaltmeter hade skrivits och tv hade gjort 100-tals timmar på katastrofen. Götheborg hade verkligen blivit en världskändis. Nu blev hon inte det. Men hon är stor. Större än man kan tänka sig.
När hon avreste för snart två år sedan var jag där och kikade lite. Och det är mäktigt. Vilket skepp! Vilket bygge! Vilken möda och otrolig bedrift att idag ha genomfört den galna idén som väcktes för tolv år sedan.
Jag är mäkta imponerad. Denna resa är större än den första var. Inte bara för att de kom hem med henne igen utan för att det då var nödvändigt att segla för att handeln skulle kunna bedrivas – idag är det jippo som det varit svårt att riva ihop pengar till.
Sen kanske pengavinsten var större den gången 1745, efter att försäkringspengar och misstänkt bedrägeri var genomfört. (Sahlgren och Chalmers och gubbarna som ägde Ostindiska på den tiden formligen slängde bort sina pengar i silvergruvor, men det är en annan historia som jag kanske återkommer till längre fram.) Hur som helst är denna vinst grymt mycket mer värd. Det är en prestigevinst hos de entustiaster som äntligen seglat skutan i hamn. Grattis!
